Jag känner mig aldrig så lugn och glad som när jag är i stallet. Det spelar ingen roll hur mycket jag har gått och grubblat på under dagens gång. När jag kommer in på stallplanen, låser upp sadelkammaren och går för att hämta in hästarna blir jag hur lugn som helst och tankarna på allt annat försvinner.

Jag har nog aldrig varit så engagerad i något (förutom Tyra och när jag fick Boss) som jag har varit i hästarna den här sommaren. Till och med mamma och pappa är chockade av hur duktiga vi har varit med dem. Det är seriöst det enda som kan få upp mig tidigt på morgonen utan att jag blir på pissdåligt humör.