Har så grymt mycket minnen till några av Savage Gardens låtar. Speciellt Truly Madly Deeply. Alltid när jag hör dom tänker jag direkt på Johanna. Hur många gånger har det inte hänt att vi har suttit och lyssnat på musik och när den börjar spelas så börjar båda två att storgråta? Under dem månaderna som jag, Johanna och Carro var osams så började alltid jag och Carro stortjura när Savage Garden - Truly Madly Deeply började spelas.

Till exempel när min pappa och mina två yngsta systrar hade åkt till fjällen och jag, Carro, Johanna, Natha och Isabelle var hemma hos mig. Vi var på övervåningen och spelade som vanligt musik på högsta volym. Vi spelade en skiva som jag och Isabelle hade bränt. Till en början hade vi skitkul och hoppade runt som dårar allihopa. Sen helt plötsligt hör vi introt till låten. Vi sätter oss allihopa på golvet. Först började Nathalie gråta. Sen Johanna. Strax efteråt så stämde även jag in och det tog inte lång tid innan vi alla fem satt där på golvet och stortjöt. Eftersom alla hade smink så såg vi ut som pandor allihopa med mascaran utkletad runt hela ögonen och självklart slutade det hela med att vi stod och asgarvade istället.

Det är ett sådant minne som jag alltid kommer bära med mig och varje gång jag hör den låten så kommer jag tänka på alla minnen som jag har tillsammans med Carolina, Johanna och Nathalie.